Sommarens utmaning

 
Tänk att ett år har gått sen den här fantastiska lilla individen kom in i våra liv. Alltid lika häftigt när man tänker på att han låg där i magen. Ett år har gått väldigt fort och har burit på många förändringar i livet. Det har inte blivit särskilt många pannkaksfrukostar eller sovmornar sen Noah blev prioritet nummer ett, haha. Just sömnen är ju det ämne som varit svårast hos oss. Under hela första året har han bara sovit längre stunder då han varit påverkad av feber, antingen i samband med förkylning eller vaccin.
 
Efter nattning vid 19:30 fram till kl. 23:00 brukade han ofta vakna mellan 3-5 gånger, ibland mer. Under nätterna kunde han sen vakna varannan timme, ibland varje. Då ville han amma eller "snutta" sig till sömns igen och blev hysterisk om man försökte något annat. Vi talar om skrik i ca 2 timmar utan uppehåll och sen korta sovstunder av ren utmattning. Det var riktigt krävande nätter och det blev att man tog till det enkla sättet eftersom sambon skulle upp och jobba dagen efter, så den lilla sömn man kunde få ville man inte gärna tacka nej till. Därför bestämde vi oss för att "ta fighten" under semestern.
 
En ganska otrevlig läkare på bvc menade redan vid 10 månaderskontrollen att det bara var att sluta amma, trösta genom att vagga i famnen och klappa på honom. Enligt henne skulle det ta tre nätter och sen skulle vi vara "av med problemet". Jag visste redan då att det inte skulle ta tre nätter, varje gång vi velat ändra någon rutin eller vana så har det inte sällan tagit mer än 2 veckor eller mer. Jag kunde inte ta den fighten själv, så därför kändes semestern mer lämpad för att gå all in. Annars skulle det bara sluta med att jag gav upp efter 3-4 nätter pga sömnbrist, varit helt gråtfärdig och världens mest gnälliga mamma under dagarna - och de kämpiga nätterna skulle vara helt bortkastade. Nej tack!
 
För snart två veckor sen gick sambon på semester och förra natten mot tisdagen började vi. Tidigare har Noah sovit i sin säng mellan 19:30-23:00 i sin säng och sen flyttat över till oss eftersom han varit så svårsövd i sin säng när vi väl gått och lagt oss. Nu bestämde vi oss för att han ska sova hela nätterna i sin egen säng, som vi under våren vant in under sovstunderna på dagen för att han ska känna sig riktigt trygg där. Jag lovade mig själv tidigt att inte bli beroende av vagnen som en sovplats, som många blir, så vi tränade tidigt på att sova inne i sängen. Däremot fick vi en period när han ville vara väldigt nära, så han fick somna tätt intill i vår säng istället för sin egen. Det är ju lite så, att barnet går igenom så många olika faser så det som fungerar ena veckan kanske inte alls fungerar nästa. 
 
Hur som helst, det gick över förväntan. Eftersom Noah har vant sig vid att jag nattar om honom med bröstet på natten och därmed fick svårare att acceptera mina nej, gjorde vi det lite lättare för oss genom att låta hans pappa ta nätterna. Jag tar nattning på kvällen och går upp med honom när han vaknar på morgonen.
 
Nu när Noah börjat gå och nästan springer runt för att upptäcka sin omgivning har han dessutom blivit tröttare när det närmar sig läggdags, så efter utflytkter eller lek i parken sover han såå mycket bättre. Det känns som att det var den typen av aktivitet som vi väntat på, att han ska kunna få ut all sin energi under dagen och därmed finna ro när det är läggdags. Helt plötsligt har han sovit hela kvällarna utan flera uppvak. Numera är första uppvaken runt 01 och sen kanske 1-2 gånger till efter det men då behöver han oftast bara lite klapp på ryggen för att somna om. Alltså förlåt men.. HUR UNDERBART!? Kan ni förstå min glädje? Haha, helt plötsligt kan man faktiskt få lite tid på kvällarna till att göra annat än att sitta i soffan utanför och vänta på att han ska vakna strax. Ja, detta var verkligen en välkommen förändring i våra liv. Jag längtar efter att få sova en hel natt efter mer än ett år av uppvak och sömnbrist men detta känns som ett stort kliv i rätt riktning!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Vad kul att höra att det blivit bättre med sömnen. Bra också att ni struntade i den där läkaren och gjorde det på ett sätt.

2019-08-01 @ 12:13:13

Kommentera gärna inlägget...

Namn:
Kom ihåg mig?

Mailadress:

Blogg / hemsida:

Kommentar:

Trackback