Så mycket som hänt

Bloggen har fått vila ett tag. Ni som följer mig på Instagram kanske förstått att det varit rätt mycket på en gång. Samma vecka som bedrägeriet skedde så fick jag veta att jag var gravid. Helt fantastiskt - men just då kunde jag faktiskt inte vara så glad. Det var som att det blev lite för mycket med allt så jag hade lite svårt att landa i den nyheten. Corona hade ju precis kommit in i Sverige också så det kändes lite olustigt allting. Jag gick ner i arbetstid för att Noah inte skulle få så långa dagar på förskolan och vi försökte vänja oss med nya rutiner. Det har inte varit helt lätt men så småningom kunde jag såklart hitta glädjen i graviditeten också. 
 
Sen kom semestern! Så efterlängtad. Att få vara tillsammans med Noah och hans pappa så mycket det bara går, det är det bästa jag vet. Eftersom Noahs lillasyster kommer i december kände jag hur stressen över att flytta kom över mig, så större delen av semestern har väl gått åt att rensa ut; städa, rensa, sälja och skänka sånt som vi inte vill ha med oss till nästa hem. Vi har kikat runt på nya lägenheter och hittat ett område här i närheten som lockar. Vi hittade en bra mäklare och bokade fotografering av lägenheten så att vi kunde göra en annons färdig tills dess att vi hittade vårt drömboende.
 
Så i förra veckan var det dags för fotografering på fredagen. Tyvärr fick den ställas in då jag åkte in med ambulans till sjukhus pga extrema buksmärtor. Jag är inte den som vill ringa en ambulans i första taget men såhär ont har jag aldrig haft, så jag behövde verkligen hjälp. På fredagen blev jag utskriven men med flera starka mediciner på recept. Fick diagnosen njurbäckeninflammation, till följd av en urinvägsinfektion som vandrat upp till njuren. Det är ju ganska vanligt med urinvägsinfektioner när man är gravid, problemet är bara att det kan vara så lömskt eftersom de inte ter sig som vanligt. Man känner inte nödvändigtvis av det. Jag fick det när jag väntade Noah också och även då märkte jag inte av det alls. Då fick jag det senare i graviditeten så det satte igång värkar och vi satte oss i en taxi till sjukhuset även då. Lurigt och obehagligt, minst sagt.
 
Så igår skulle jag ha varit tillbaka på jobbet men blev istället sjukskriven för att få tillbaka krafterna. Har varit helt urlakad. Minsta ansträngning, typ fylla en tvättmaskin med kläder har fått mig att behöva ligga i soffan en halvtimme, haha. Känns helt sjukt. Det går ju framåt men långsamt. Tur i oturen att sambon ändå skulle vara ledig dessa 14 dagar, så livet kan rulla vidare. På tisdag i nästa vecka har vi en ny tid för fotografering, så nu blir det förberedelser i ett lugnt tempo. Inte så mycket att göra egentligen. Svårare blir det väl inför visningar när man ska trolla bort alla tusen leksaker som Noah har, haha. Men det tar vi då! ;-)
0 kommentarer