En glass på vägen


Jag missade bussen med flit, köpte en strutglass och vandrade hemåt i den perfekta kombinationen av värme och vind. Underbart! Vilken glass hade det blivit om du fått bestämma?
1 kommentar
Sussi

Lite mer än 7 månader. Visst, det kanske inte är mycket, men det började med att vi inte visste något om varandra & slutade med att vi kom närmre varandra en någon annan. I alla fall från min sida.

Har också tänkt på det faktiskt... Min kompis (hon som börjat umgås med honom) har ju sagt att han inte vill prata om mig för att han blir deppig då. Så det känns som att han bryr sig, men ändå inte.

Själv tycker jag att det hela är konstigt. Som att han var tvungen att göra slut, inte som att han ville det? Efter 7 månader känner jag honom ändå så pass bra, att jag kan känna att något är fel.

Åh så underbart att man inte är ensam! Någon som verkligen förstår hur man mår! Underbart! Tack att jag får skriva till dig :')<3